Helgen är snart över...
Som sagt...helgen är snart över...
Gick på i fredags eftermiddags o jobbade kväll, jobbade igår dag..
När jag o mamma slutat jobba så hade syrran lagat mat till oss!
Det går inte att beskriva hur gott det va när man nästan jobbat ihjäl sig på jobbet!
Hon är för rackarns bra min syrra <3
Igår kväll när jag kom hem efter middagen, så va det bus med Smulan som gällde!
Fixade lite här hemma, eldade i kaminen, o sen kollade jag på tv resten av kvällen...
Unnade mej ett stort glas vin oxå! =)
(var ju inga problem att dricka eftersom mamma har kört till/från jobbet idag)
Idag tog jag o Smulan sovmorgon! :)
Men när vi vaknade så va det ISKALLT i huset! IGEN!
Jag förstår inte varför värmen pajar när jag eldar i kaminen...
Men, men.. kunde iaf laga det själv den här gången eftersom Kjell lärde mej sist hur jag skulle göra!
Hann sy lite på den där "tavlan" som mamma har köpt, men inte hunnit sy nånting på...
Blir nog klar med den typ...2018 eller nåt tror jag...
Imorgon vankas det jobb igen...
Slutar iaf 14.30! Sen har jag BARA 2 dagar kvar att jobba den här veckan! Gött!
Ska verkligen ta vara på alla tillfällen jag har för att plugga på mitt taxikort! :P
Ska handla o lämna datorn till Kenta imorgon efter jobbet..
Sen blir det raka vägen hem o städa av lite o fixa till Marie kommer, om hon kommer.. :)
Är ännu lite halvt bestämt, men det lutade åt att hon skulle komma o se hur jag har det, imorgon!
Ska bli kul o träffa henne, är ett bra tag sen sist! Vi har liksom aldrig ledigt samtidigt...
Kan fortfarande inte släppa tankarna på mormor!
Eller släppa helt vill jag såklart inte, hon är med mej hela tiden, varje minut, varje sekund <3
Det va nånting som slet tag i mej nåt så fruktansvärt i fredags när hon skulle fyllt år.
Vet inte om det var systers otroligt fina blogginlägg som berörde mej så hårt,
eller om jag bara backade tillbaka i tiden o kände hur svårt allt va inom familjen då för 7 år sen..
..eller hur svårt mormor hade det för 7 år sen..
...Jag Förstår Inte Vad Det Är Frågan Om (?)...
Blir lika ledsen så fort jag tänker på det, eller skriver om det..
...tårarna bara kommer, utan förvarning liksom...
Är ju kroppens ventil att gråta, säger mamma.
Så antagligen har jag väl nåt inom mej som jag började känna av i fredags, som måste "ut"..
Känner en fruktansvärd saknad o längtan efter just mormor, just nu!
Kom tillbaka nu, käraste du!
Vi behöver dej känns det som...
Har ju morfar, farmor o farfar kvar i livet ännu, o det är jag ju såklart glad för!
Men det är ju inte samma sak!
Mormor var (är) mormor, ingen kan slå henne!
Hon älskade oss barnbarn o ville vara med oss!
Men det känns som att dom andra tre inte har samma stora intresse för det..
Tiden går, ingen blir yngre med tiden, vi borde ta vara mer på varann nu medan vi kan!
Men är det någon som förstår det?
Jag tror bara att det är vi barn o mamma som tänker så...
Skulle bli ett kort inlägg, men det är skönt att bara skriva av sig ibland...
Nej, nu måste jag kasta mej i säng o försöka sova!
Skjutsen är här imorgon vid 6 ungefär...mamma kör.. :)
Natti natti!
